Vad drar kaffemaskinen i el

Energimyndigheten har mätt upp att en kaffebryggare drar mellan 30 och 70 kilowattimmar om året, beroende på kanntyp och hur många koppar den klarar per bryggning. Sedan den 1 januari 2015 måste dessutom alla nya kaffebryggare, espressomaskiner och kapselmaskiner stänga av sig själva efter en viss tid i vila, ett krav som sedan den 9 maj 2025 står i en ny förordning, (EU) 2023/826, i stället för de äldre 1275/2008 och 801/2013. Den här sidan räknar om spannet till kronor med aktuellt svenskt elpris, går igenom vad lagen faktiskt kräver för olika maskintyper, och visar hur du räknar från din egen maskins wattmärkning till en årssiffra. Vill du först bestämma vilken typ av maskin du ska ha hemma, hör den frågan hemma i så väljer du rätt kaffemaskin.

Snabbt svar

• Energimyndighetens Testlab mätte 2016 upp mellan 30 och 70 kilowattimmar om året för åtta testade kaffebryggare, fyra med glaskanna och fyra med termoskanna, baserat på en kanna kaffe om dagen, 365 dagar om året.
• Med DittHem.nu:s elprisreferens på 2,99 kr/kWh (SCB, hushåll, halvåret 2025H2) blir det ungefär 90 till 209 kr om året för de fyra glaskannemaskinerna och 123 till 150 kr för de fyra termosmaskinerna, ett spann som styrs mer av hur många koppar bryggaren klarar per gång än av kanntypen.
• Kravet på automatisk avstängning för kaffebryggare har gällt sedan den 1 januari 2015, med samma tidsgränser som i dag, 5 minuter för isolerad kanna, 40 för glaskanna, 30 för maskiner utan kaffefilter (espresso- och kapselmaskiner). Sedan den 9 maj 2025 står tidsgränserna i förordning (EU) 2023/826, som ersatte de äldre 1275/2008 och 801/2013.
• Tidsgränserna gäller inte nätverksanslutna maskiner rakt av. De får i stället högst 20 minuter till nätverksanslutet standbyläge, och effekttaket i frånläge sänks från 0,50 till 0,30 W den 9 maj 2027.
• Skillnaden mellan vanlig standby och nätverksstandby är cirka 13 kr mot 52 kr om året, en skillnad de flesta inte tänker på vid köpet.

Vart tar elen vägen under ett dygn med kaffebryggaren?

Fyra faser drar el på olika sätt, och det är blandningen av dem, inte en enskild siffra, som avgör årsförbrukningen. Uppvärmningen av vattnet och själva genomrinningen tar bara några minuter men drar hög effekt, varmhållningen drar lite men pågår i upp till 40 minuter beroende på kantyp, och standbyn är i det närmaste försumbar per timme men pågår i praktiken dygnet runt, 365 dagar om året.

Just varmhållningen är den fas där kantypen gör störst skillnad, eftersom en glaskanna är beroende av en påslagen värmeplatta för att inte kallna, medan en isolerad kanna klarar sig utan tillförd energi. Den mekaniken, och vad den gör med smaken i koppen, äger bryggtemperatur och ECBC-standarden.

Här stannar vi vid vad den kostar.

Så mycket kostar kaffet i el, kronor per år

Energimyndighetens Testlab testade åtta kaffebryggare 2016 och mätte energianvändningen för att brygga en kanna kaffe per dag, hela året. Fyra av dem hade glaskanna, fyra hade termoskanna. Räknemodellen är deras egen: "Energianvändningen per år för att brygga en kanna kaffe per dag, 365 dagar. För kaffebryggare med glaskanna inkluerar detta 30 minuter på varmhållning" (Energimyndigheten, test av kaffebryggare, senast uppdaterad 2016-08-30, hämtad 2026-09-03). Lägst bland glaskannemaskinerna landade Philips HD7766 på 30 kWh om året, högst Voltage 3502393 på 70 kWh, tätt följd av Moccamaster KB952AO på 65 kWh.

Termoskannemaskinerna i testet var Rowenta CT3801 (41 kWh), Bosch TKA8651 (42 kWh), Moccamaster KB741 Thermo (47 kWh) och Melitta Excellent Therm (50 kWh om året), samtliga fyra med en publicerad årssiffra hos Energimyndigheten. Ingen av dem kommer ändå ner i närheten av den sparsammaste glaskannemaskinen, Philips HD7766 på 30 kWh. Det som styr elräkningen mest är alltså inte i första hand kanntypen, utan hur många koppar bryggaren klarar per gång, ett resonemang vi utvecklar under Värmeplatta eller termos längre ner.

Testet är tio år gammalt och modellerna säljs inte längre, men det är fortfarande den enda öppna svenska mätningen av kaffebryggares faktiska årsförbrukning, och kravet på automatisk avstängning som styr varmhållningstiden har funnits sedan 2015. Vi räknar om spannet till dagens kronor med DittHem.nu:s elprisreferens, se definitionen längre ner.

Energimyndighetens mätning, omräknad till kronor

Svep i sidled för hela tabellen.

Räkna på din egen bryggare

Byt ut siffrorna nedan mot dina egna vanor. Kalkylatorn utgår från Energimyndighetens åtta uppmätta referensmaskiner, fyra med glaskanna och fyra med termoskanna, och skalar bryggningen mot hur många koppar du dricker per dag, i förhållande till hur många koppar maskinen klarar per bryggning, och mot minuter varmhållning. Sätter du koppar per dag till samma tal som maskinens koppar per bryggning och lämnar varmhållningen på 30 minuter, det vill säga testets egna förutsättningar, ger kalkylatorn exakt tabellens värden ovan, oavsett vilken av de åtta maskinerna du väljer. Reglaget för varmhållning påverkar bara de fyra glaskannemaskinerna. Källans egen räknemodell, citerad ovan, inkluderar varmhållning enbart för glaskanna, så de fyra termosmaskinernas uppmätta årssiffra skalas i stället rakt av mot antal koppar, oavsett vad du sätter varmhållningen till. För glaskannemaskinerna antar vi, eftersom testet inte mätte ut exakt hur stor andel av årsförbrukningen som kommer från bryggningen respektive från plattan, en fördelning på ungefär 70 procent bryggning och 30 procent varmhållning vid testets egna 30 minuter, och skalar därifrån. Standby enligt lagens effekttak läggs till som ett separat tillägg under totalen, inte in i den, eftersom 2016 års mätning inte omfattade standby. Har du en maskin som inte finns i listan, välj "Annan maskin" och ange egen effekt och drifttid i stället, med samma watt-formel som i nästa avsnitt. Se det som en välgrundad uppskattning, inte en labbmätning.

Har du bara maskinens watt, räkna själv

Kalkylatorn ovan bygger på Energimyndighetens åtta referensmaskiner. Har du en annan modell räcker det ofta att utgå från effekten i watt, som Energimyndigheten kallar effekt (uppmätt) i sina produkttester och som annars kan stå på en energimärkning eller i manualen. Formeln är watt gånger antal timmar maskinen faktiskt drar den effekten, delat med 1000 för att få kilowattimmar.

Energimyndigheten mätte till exempel upp Bosch TKA8651 (termoskanna) till 1 070 W under bryggning, och en bryggtid på 6 minuter och 25 sekunder för en kanna (Energimyndigheten, test av kaffebryggare, produktvy för Bosch TKA8651, hämtad 2026-09-03). 1 070 W i 6 minuter och 25 sekunder per dag, 365 dagar om året, blir ungefär 42 kWh om året, samma tal som testets egen uppmätta årssiffra för maskinen i tabellen ovan. Lägg till varmhållning och eventuell standby separat, på samma sätt som kalkylatorn ovan gör.

Har din maskin ingen wattuppgift alls, eller varierar effekten med inställningen, går det att mäta direkt i stället för att räkna. En instickselmätare, kopplad mellan vägguttaget och maskinens sladd, visar hur många watt maskinen faktiskt drar och kan logga kilowattimmarna över en dag eller en vecka, oavsett om modellen finns i någon referenslista. Det är samma väg amerikanska energimyndigheten DOE (Department of Energy) beskriver i sin egen genomgång av hur hushållsapparaters elförbrukning uppskattas: watt gånger drifttid delat med 1000 ger kilowattimmar, och en instickbar mätare ger den säkraste siffran när wattmärkningen är osäker (U.S. Department of Energy, Estimating Appliance and Home Electronic Energy Use, arkiverad sida, hämtad 2026-09-03). Formeln är densamma oavsett land, det är elpriset som skiljer mellan DittHem.nu:s svenska referens och DOE:s amerikanska exempel.

DittHem.nu:s elprisreferens, 2,99 kr/kWh

Alla kronor på den här sidan, och på övriga sidor i kaffesektionen som räknar på elkostnad, utgår från samma siffra, 2,99 kr/kWh. Den kommer från SCB:s statistikdatabas, tabellen "Priser på el för hushåll, öre/kWh efter förbrukarkategori", förbrukarkategorin 2 500 till 4 999 kWh om året, totalpris inklusive handelspris, nätpris, elskatt och moms, för halvåret 2025H2 (SCB, statistikdatabasen, hämtad 2026-09-03). Totalpriset för den kategorin var 299,20 öre/kWh, avrundat till 2,99 kr/kWh.

Två reservationer hör till siffran. Tabellen delar inte upp priset per elområde, den är ett riksgenomsnitt för hela Sverige, så din egen räkning kan ligga högre eller lägre beroende på var du bor. Och elpriset rör sig, kontrollera gärna mot ett färskare halvår i samma tabell om du läser det här långt efter september 2026. Energimarknadsbyrån publicerar ett kompletterande, mer dagsaktuellt elprisspann, men SCB:s statistikdatabas är den siffra vi utgår från för att hålla kronorna jämförbara mellan sidorna.

Lagen kräver att maskinen stänger av sig själv

Kravet att en kaffebryggare ska stänga av sig själv efter en viss tid är inte nytt. Det har gällt kaffebryggare sedan den 1 januari 2015, då energistyrningskraven för kaffebryggare och nätverksstandby infördes i den dåvarande standbyförordningen (Energimyndigheten, Kaffebryggare för hushållsbruk, hämtad 2026-09-03). Sedan den 9 maj 2025 står samma krav, med samma tidsgränser, i en ny förordning, kommissionens förordning (EU) 2023/826, som ersatte de äldre (EU) 1275/2008 och (EU) 801/2013 (Energimyndigheten, Standby, offmode-förluster och nätverksstandby, hämtad 2026-09-03). Produkter som redan fanns på marknaden före den 9 maj 2025 kan fortfarande omfattas av de äldre förordningarna.

Definitionerna i förordningen förklarar varför kravet gäller bredare än bara filterbryggaren på köksbänken, alltså den typ av kaffebryggare testet i tabellen ovan gäller. En "hushållskaffebryggare med kaffefilter" är en maskin som använder perkolering, alltså filterbryggning i egentlig mening. En espressomaskin eller kapselmaskin saknar kaffefilter i förordningens mening, och faller därför under den tredje punkten, högst 30 minuter till automatisk avstängning, oavsett om den har en isolerad behållare eller inte. Har du en helautomat hemma gäller alltså samma 30-minutersregel som för en enklare kapselmaskin, förutsatt att den inte är nätverksansluten.

Det undantaget gäller just nätverksanslutna maskiner, alltså kaffebryggare med app eller wifi. Punkt 2 b, med 5/40/30-minutersreglerna, gäller uttryckligen inte för dem. I stället följer de punkt 2 c, som ger högst 20 minuter till nätverksanslutet standbyläge, oavsett kanntyp eller om maskinen har kaffefilter. Maskinen faller tillbaka på 5/40/30-reglerna först när alla nätverksportar är bortkopplade eller avaktiverade, en trådlös modul avstängd i menyn, till exempel. En helautomat med app-styrning har alltså 20 minuter till nätverksstandby, inte 30 minuter till frånläge, så länge appfunktionen är aktiv.

Förordningen tillåter dessutom att tillverkaren erbjuder ett sätt att stänga av energistyrningen helt. Punkt 2 b 5 säger att produkten "får erbjuda användaren ett alternativ för att avaktivera energistyrningsfunktionen", mot en varning i bruksanvisningen om den ökade elförbrukningen och en separat åtgärd från användaren, inte en förvald inställning. Avstängningen är alltså inte ett tak ingen maskin kan komma runt, den är ett grundkrav med ett dokumenterat undantag inskrivet i samma bilaga.

Skillnaden mellan 5 och 40 minuter följer en enkel logik. En isolerad kanna klarar sig utan tillförd energi för att hålla värmen, så lagstiftaren ger den en kort tidsgräns innan maskinen ändå ska gå ner i viloläge. En oisolerad glaskanna är beroende av en påslagen värmeplatta, och får därför en längre gräns, 40 minuter, innan avstängningen måste ske. Ekodesignkraven för just kaffebryggare uppskattas bidra till besparingar på 2 TWh om året i EU räknat från år 2020 (Energimyndigheten, Kaffebryggare för hushållsbruk, hämtad 2026-09-03).

Nätverksstandby kostar mer än vanlig standby

Ett effekttak på 0,50 W dygnet runt ger ungefär 4,4 kWh om året, eller 13 kr med DittHem.nu:s elprisreferens. Men samma förordning tillåter upp till 2,00 W för nätverksanslutna produkter i nätverksanslutet standbyläge, alltså den effekt en app- eller wifi-uppkopplad kaffemaskin får dra medan den väntar på en signal. Det motsvarar ungefär 17,5 kWh om året, cirka 52 kr, ungefär fyra gånger så mycket som vanlig standby.

Det är inte ett argument mot uppkopplade kaffemaskiner, snarare en post som sällan syns i beräkningen. Elen är ändå en liten del av kaffebudgeten som helhet. I vad kostar en bra bönmaskin landar den uppskattade elkostnaden för en helautomat på uppskattningsvis 75 kr om året, samma storleksordning som filterbryggarna i tabellen ovan. Kaffebönorna avgör vad koppen kostar dig över tid, elen är en bisak i sammanhanget.

Värmeplatta eller termos, vad kostar valet?

Kort svar, kanntypen spelar mindre roll för elräkningen än hur många koppar bryggaren klarar per gång. De fyra termosmaskinerna i Energimyndighetens test landar mellan 123 och 150 kr om året, mitt i de fyra glaskannemaskinernas eget spann på 90 till 209 kr, inte under det. Den sparsammaste maskinen i hela testet är faktiskt en glaskannemaskin, Philips HD7766 på 30 kWh och 90 kr, eftersom den bara klarar sju koppar per bryggning. Den mest energikrävande, Voltage 3502393 på 70 kWh, är också en glaskannemaskin, av samma skäl fast omvänt, den klarar tolv koppar. Energimyndigheten drar samma slutsats av sin egen mätning: "Philips brygger sju koppar per gång och Voltage tolv koppar, vilket visar att det kan löna sig att välja en mindre kaffebryggare om du inte behöver kunna brygga många koppar på en gång" (Energimyndigheten, test av kaffebryggare, 2016). Det handlar alltså om storleken på bryggningen, inte om kannan är isolerad eller inte.

Värmeplattan gör ändå sitt eget avtryck under varmhållningen. Hos en av de testade glaskannemaskinerna, Moccamaster, steg temperaturen på kaffet med tre grader, från 87 till 90 grader, under den halvtimme det stod på plattan, eftersom plattan tillför värme hela tiden snarare än att bara kompensera för avkylning, en mekanik som också påverkar hur länge kaffet håller sig gott, se lagkravet ovan. Själva produktvalet, termos mot glaskanna, och vad det gör med smaken i koppen, äger en egen guide, termosbryggare eller glaskanna, som drar samma slutsats: kanntypen avgör mindre för elräkningen än hur stor bryggare du väljer. Temperaturkravet enligt ECBC-standarden äger vad ECBC-standarden kräver av temperaturen.

Helautomaten är en öppen fråga

För en enkel filterbryggare finns Energimyndighetens mätning att luta sig mot. För en helautomatisk espressomaskin, med sin egen uppvärmningscykel, kvarnmalning och ofta en inbyggd sköljning eller avkalkningspåminnelse, finns ingen motsvarande öppen svensk mätning av årsförbrukningen i kWh.

I vad kostar en bra bönmaskin använder vi ändå ett grundat antagande, ungefär 25 kWh om året vid två koppar om dagen, motsvarande uppskattningsvis 75 kr med DittHem.nu:s elprisreferens. Det är en uppskattning, inte en mätning, och siffran går inte att räkna om rakt av från filterbryggarnas testresultat. Det som går att säga med säkerhet är att samma 30-minutersregel för avstängning gäller helautomaten också, eftersom en espressomaskin saknar kaffefilter i förordningens mening, förutsatt att den inte är nätverksansluten. Är den det gäller i stället 20 minuter till nätverksanslutet standbyläge.

Så sänker du elräkningen

Rekommendationerna bygger på Energimyndighetens test och egna tips, i den ordning de gör mest skillnad.

1. Brygg bara så mycket kaffe du dricker upp. Behöver bryggaren inte stå på varmhållning sparas den energin helt.
2. Köp inte en större kaffebryggare än du behöver. En maskin som klarar färre koppar per bryggning tenderar att dra mindre över ett år, delvis för att du oftare bara brygger det du faktiskt dricker.
3. Häll upp i en termos i stället för att låta kaffet stå på plattan. En isolerad kanna kräver ingen tillförd energi för att hålla värmen.
4. Kalka av maskinen regelbundet enligt tillverkarens rekommendationer. Beläggningar gör uppvärmningen mindre effektiv. Så går avkalkningen till i vår guide till avkalkning.

Källor

1. Energimyndigheten, test av kaffebryggare (Testlab), senast uppdaterad 2016-08-30, hämtad 2026-09-03.
2. Energimyndigheten, Kaffebryggare för hushållsbruk, hämtad 2026-09-03.
3. Energimyndigheten, Standby, offmode-förluster och nätverksstandby, hämtad 2026-09-03.
4. Kommissionens förordning (EU) 2023/826 av den 17 april 2023, bilaga III, publicerad 2023-04-18, hämtad 2026-09-03.
5. SCB, statistikdatabasen, Priser på el för hushåll efter förbrukarkategori, halvåret 2025H2, hämtad 2026-09-03.
6. U.S. Department of Energy, Estimating Appliance and Home Electronic Energy Use, arkiverad sida, hämtad 2026-09-03.